Jange

en doft av saknad i luften.

försökte reda ut med mike igår, eller mest han. varför jag drabbas av vårdepp istället för vårpepp.
och jag vet inte riktigt.
jag tror det kan va lite såhär.

mina känslor ligger alltid precis på ytan och bubblar. alla känslor är så starka.
och när våren nalkas, irrar känslorna runt i ren förtvivlan och förhoppning inför sommarn, allt jag ska hinna göra.
vill göra. alla jag ska träffa.
och så får jag ångest över att det inte kommer gå. och alla känslor sprängs under ytan. helt utan att det syns.
så sprängs dom.
och mina ögon vattnas, utan att jag vet varför.
dom vattnas för det sprängs där inne. det måste ta vägen nånstans. och det tar alltid vägen i mina ögon.
och solen bländar. den skiner och bländar mina vattnade ögon.
och jag saknar alla ur mina tidigare vårar.

varför ändras tider..folk.